LARZ LUNDGREN (1944-2022) ❤️ скачать в хорошем качестве

LARZ LUNDGREN (1944-2022) ❤️

Minnesord om LARZ LUNDGREN (1944-2022) En underbar man har lämnat oss. Många av er känner honom som en inspirerande krönikör, en prisad författare men kanske framför allt som en fantastisk reklamman (som Sten & Stanley sjöng en gång). Vad ni kanske inte vet är den enorma betydelse han hade som inspirationskälla för ett gäng unga killar med ett kommande, outtröttligt filmintresse… I slutet av 70-talet stiger jag upp ur sängen klockan sju på morgonen. Jag sätter på mig en svart sjörövarperuk, drar på mig de söndrigaste kläder jag har och kletar in hela mitt ansikte med en tjock brun massa framtagen av vad som helst som har flytande konsistens och Oboypulver. Jag ska spela träskmonster i en film av Larz Lundgren. Hur många fler lördagar kommer börja så här? Än så länge har det aldrig kommit fler…. Larz ville göra en rolig grej med sin son Niklas och min lillebror Mikael. Vad bättre än att använda sin Super-8 kamera och göra en kul film? I den gryende morgonen åkte vi ner till några buskage i Klagshamn och spelade in en massa scener där jag vrålande som en grottmänniska jagar min bror och Niklas genom buskagen med slem rinnande ur munnen. För att öka trovärdigheten i den burleska historien är de unga gossarna inte i Klagshamn av en slump utan för att beskåda den skånska fågelfaunan med en kikare som de knappt vet hur man tittar i. Ett väldigt roligt litet äventyr. Men detta var bara kapitel 1… Larz klippte ihop scenerna till en färdig film och någon vecka senare kom vi hem till familjen Lundgren för visning medelst hans Eumigprojektor på en vit duk hängande i vardagsrummet. Jag förflyttades till en annan dimension. Larz hade bemödat sig med att lägga på ”atmospheric music” på filmen. Något jag i denna ålder inte trodde var möjligt. Jag gapade när jag såg scenerna tillsammans med den spännade arkivmusiken och var för evigt dömd att leva i filmens magiska värld. Hur kunde lite musik till suddiga, grovkorniga bilder skapa denna euforiska känsla? Från den dagen lyckades jag äntligen släppa tankarna på mina idoler Kiss och bara tänka på film. Allt tack vare en fantastisk reklamman. Jag tror jag lånade projektorn och visade filmen för min klass i skolan. Ingen brydde sig ett skit. Jag blev utskrattad av alla tjejer (som jag redan hade problem med att väcka intresse hos) och kallades för ”Filmmesen” (vet inte om det är bättre än ”Träskmonster”) På gymnasiet träffade jag slutligen mina absoluta fränder; Anders Jönsson och Johan Dernelius. Eftersom de delade mitt intresse kom de som Guds gåva och snart var vi i gång med egen surt förvärvad Super-8 kamera och vi gjorde film. På riktigt! När jag presenterade mina vänner för Larz slutade det med att han, i sann egenskap av reklamman, designade loggan till vårt filmbolag, CULT-film. En pompös och maffig logga i tegelstensaktig Ben-Hur anda. Vi filmade av den i nästan 1 minut så att vi skulle kunna klippa in en snutt före varje film vi gjorde. Den snutten tog snabbt slut så vi fick filma om den igen många gånger. Larz gladde oss även enormt genom sitt skådespeleri. Han medverkade som Dr. Thorén i vår skräckfilm "Fränder" (1985) där han kämpade för sitt liv för att hålla lösmustaschen på plats. Men han klarade det! I nådens år 2022 är det inte bara en sorg att se Larz Lundgen lämna oss. Det är en sorg att se hur mycket psykisk ohälsa som infekterar och förstör unga människor. Beror det på lättjan i sociala medier? Beror det på osäkerhet och vilsenhet? Jag vet inte säkert. Det jag tror mig veta helt säkert är, att hade det funnits fler människor som Larz som vet hur man kan inspirera och så hopp hos unga människor med kreativ och lustfylld kraft så hade vi sett mycket mindre av dessa problem. Så, alla unga föräldrar, betänk följande; Vill ni göra era barn en riktigt stor tjänst är det bara att ta med ungarna till en skog och spela in en film om ett träskmonster nånstans i närheten och ha en rolig förmiddag så har ni gjort det bästa föräldrar kan göra. Larz Lundgren gjorde det så då kan ni det också. Vi saknar dig Larz. Må du villa i Frid, käre vän! Peter Borg med filmvännerna Anders Jönsson & Johan Dernelius