Trakthyggesbruk vs hyggesfritt i skandinaviskt skogsbruk sedan 1945 скачать в хорошем качестве

Trakthyggesbruk vs hyggesfritt i skandinaviskt skogsbruk sedan 1945

Bengt Ek, tidigare generalsekreterare, Föreningen Skogen var en av föreläsarna under seminariet Hyggesfritt i framtidens skogsbruk: Vad pågår? År 1903 beslutade riksdagen om en skogsvårdslag som krävde att kala hyggen skulle återbeskogas. Under 1930-talets lågkonjunktur sköttes därför många skogar på ett sätt som vi i dag skulle kalla skövling: Man högg virke och lämnade skogsrester för att slippa kostnaden av sådd eller plantering. Men med den stora efterfrågan på virke efter andra världskriget föddes ekonomiska intressen att öka tillväxten i skogen. Samtidigt fanns mer pengar för skogsvård. 1948 års skogsvårdslag kan tolkas som ett förbud mot blädning. Därmed hade trakthyggesbruket etablerat sig och det har stått sig till våra dagar – nu sköts bara tre procent av produktionsskogen med hyggesfria metoder. Hyggesdebatten har visserligen varit livlig sedan 1960-talet men mer bottnat i hyggesstorlek, hyggesplöjning, lövbesprutning med mera. Forskningen om plockhuggning har varit mycket blygsam. Kunskapen och medvetandet om skogsbruket påverkan på den biologiska mångfalden och klimatet kom mot slutet av 1900-talet. Men debatten om hyggesfritt skogsbruk som lösning på de problemen blev först utbredda efter millennieskiftet. En historisk tillbakablick och geografisk utblick kan ge många insikter till dagens debatt, inte minst hur olika drivkrafter fungerar i olika tider, som samhällsekonomi, politik, forskning, opinionsbildning, ägande och omvärld. Även trender blir tydliga: • I Danmark och Finland går statsskogen i täten för mer omfattande hyggesfri skogsskötsel. • Antalet aktörer som vill ha mer hyggesfritt ökar. Troligen ökar de ytterligare när fler ekosystemtjänster får sina tillskyndare. • Skogsägare fick lättare att pröva plockhuggning när några metoder etablerades utanför etablissemanget. • Så länge forskningen ligger efter lämnar det fältet fritt för olika aktörers gissningar och avgränsningar av problemet. Seminariet arrangerades av SLU/Future Forest, Skogforsk och Skogsstyrelsen i samarbete med Skogstekniska klustret och syftet var att ge en omvärldsbild.