Västtrafik lämnar rullstolsburen på hållplatsen скачать в хорошем качестве

Västtrafik lämnar rullstolsburen på hållplatsen

VÄSTTRAFIKS LÄMNAR RULLSTOLSBURNA PÅ HÅLLPLATSEN Många rullstolsanvändare är beroende av ramp för att komma på spårvagnen. När Anders Westgerd på GIL testade att åka spårvagn i rullstol förra veckan, blev han i tre av fyra fall kvarlämnad på hållplatsen. Chaufförerna åkte helt sonika utan att lägga ut den manuella rampen, när den motoriserade inte fungerade. När spårvagnen rullar in på stationen ska du som reser i rullstol först trycka på en blå knapp med rullstols-symbol, för att göra föraren uppmärksam på att du vill åka med. Därefter trycker du på en ramp-knapp, varpå ett varningsljud går igång och i bästa fall fälls rampen ut från inunder spårvagnen. Under det senaste året har vi på GIL kunnat konstatera att många spårvagnar har en dekal påklistrad i anslutning till ramp-knappen. Upplevelsen har också varit att många spårvagnar, som saknar dekalen, ändå har ramper som inte fungerar. Så under förra veckan undersökte GIL den faktiska tillgängligheten på spårvagnar i Göteborg. Resultatet återspeglar väl den upplevda bilden. Totalt spanade assistanskooperativet in 64 spårvagnar i trafik. 19 stycken eller 29 % av dessa var märkta med ”Ramp ur funktion”. Ingen vagn av modellen 33 hade sådan dekal, så fokuserar vi på de 53 vagnarna av modell 31 och 32 som passerade under testet, så hade 36 % dekalen. Vi testade några slumpvis utvalda vagnar utan dekal, där rampen alltså borde fungera. Resultatet var katastrofalt! Fyra av sex ramper fungerade inte!, säger Anders Westgerd, som är VD på GIL. Den manuella rampen innanför dörrarna ersätter den motordrivna rampen i händelse av att den skulle vara ur funktion. Den är monterad med lås och kräver en insats av chauffören. Att spårvagnarna ens har en manuell ramp ombord framgår inte någonstans, varken på själva fordonet, eller någonstans på Västtrafiks hemsida. Inte heller framgår tillvägagångssättet med de olika knapparna eller deras funktion på hemsidan. Vid tre av fyra tester, så fick jag ingen hjälp med rampen av chauffören trots att jag vid upprepade tillfällen tryckte på alla tillgängliga knappar. Dörrarna stängdes och vagnen åkte utan mig. Uselt, konstaterar Anders Westgerd. GIL har undersökt tillgängligheten på Västtrafiks spårvagnar vid flera tillfällen tidigare, då under parollen Västtragik, och även upprepat demonstrerat på flera olika sätt för rätten att resa som andra. Även andra organisationer med koppling till funktionshinder har för nästan 10 år sedan gjort staden uppmärksam på de systematiska problemen med ramperna. Det är en väl etablerad fördom att personer med funktionsnedsättningar lever liv utan mening och mål. Vet inte Västtrafik bättre? Är det därför det kan fortsätta så här år ut och år in? Men tillåt mig upplysa er om att vi kan vara föräldrar som ska hämta barnen på förskolan, vi kan ha bokade tider hos tandläkaren, kundmöten att komma i tid till och ha tåg att passa. Det är helt jävla oacceptabelt att ramperna inte fungerar, att informationen om resan är undermålig och att jag blir sittande kvar på perrongen, säger Anders Westgerd.