Eight Songs for a Mad King by Sir Peter Maxwell Davies скачать в хорошем качестве

Eight Songs for a Mad King by Sir Peter Maxwell Davies

Med endast en liten mus som publik och utsikt över bergen i Älvdalen övade operabarytonen Olle Persson in verket för allra första gången. Sedan dess har han gjort det många gånger på scener runt om i landet. Nu framför han rollen som den galne engelske kungen George III med ensemble Norrbotten NEO i en oförglömlig föreställning där musik möter teater. Turnén går från Piteå i norr till Helsingborg i söder. Olle Persson bor i Stavsnäs cirka 4 mil utanför Stockholm. Hans fru heter Lena Willemark och det minsta man kan säga om detta karismatiska och begåvade par är väl att de båda är bra på att sjunga. Men en något annorlunda roll gjorde snabbt ett speciellt intryck på en av våra mest omtyckta sångare. – Jag blev så drabbad efter att ha sett sångaren Mikael Samuelsson, som idag är min vän, göra den här rollen 1988, säger Olle Persson. När jag åkte till London för att studera tänkte jag att jag måste undersöka om jag kunde få tag i partituret. Janice, som var anställd på engelska notförlaget Boosey and Hawkes, gav mig noterna som en gåva. ”Men får du allt lova att du också framför verket”, sa hon med glimten i ögat. Jag bestämde mig bums för att studera in detta fantastiska verk! I rollen som den galne kungen rosslar, fräser och tjuter Olle Persson i vanmäktiga försök att lära de domherrar han håller som fångna att sjunga. ”En hisnande tolkning som den närvarande publiken sent ska glömma” recenserade Svenska Dagbladet när det sist begav sig. – Det var där uppe, på ett berg i Älvdalen vid familjens fäbod, som jag kom på att om jag sjunger på inandningen så får jag hela omfånget. När jag råkade titta ner såg jag att en liten mus satt intill mig och tittade intresserat. Dessutom är det skonsammare för rösten, berättar Olle Persson, med stor inlevelse (bara att intervjua honom är som att gå på en föreställning i sig, reds anm.). – Jag har gjort Eight Songs for a mad King ungefär 50 gånger och står uppsatt på en lista som en av de mycket få som klarar av att göra den här rollen. Jag sjunger på in- och utandning i 30 minuter, över fem oktaver och det finns en tydlig tanke bakom varje uttryck, varje fras. – Att följa kungens förvandling är lätt i kostym och scenografi. När han är kung så är det mycket guld i kostymen, manteln är sydd av gardintyg i guldlamé, fortsätter Olle Persson. När han blir kyrkosångare ur Händels Messias tar han på sig svart. Jag bjuder även på ett bad i nattsärk! Verket känns högaktuellt - galna kungar och presidenter finns ju även idag eller hur? Trots att Eight Songs for a mad King har an anknytning till 70-talet tycker Olle Persson att det är lika högaktuellt idag. – Åh, jag känner så mycket för det här verket, och det har överlevt för att det är så bra! Det andas så mycket 70-tal men är aktuellt även för oss idag. Galna kungar och presidenter finns ju även idag eller hur? Och de har, precis som Georg III, tappat all förankring i hur världen ser ut idag, berättar Olle Persson. Det speglar ångest, förtvivlan - ja det fanns till och med skrivna vittnesmål om att han pratade i ett, det gick inte raka honom för hans mun gick i ett. Han skulle till varje pris lära fåglarna sjunga. Sångerna ska ses som kungens monolog medan han lyssnar på fåglarna. Enligt min mening är det här ett av de bästa verken som skrivits. Jag blir helt enkelt kungen! Om Kung George III: Kung George III levde åren 1738 till 1820 och var en engelsk monark som gick i nattskjorta, skrek och pratade och försökte lära domherrarna som han höll i bur att sjunga. Han ville att de skulle lära sig åtta melodier som fanns i hans mekaniska speldosa. Det är bakgrunden och inspirationen till Peter Maxwell Davies Eight Songs for a Mad King – Åtta sånger till en galen kung. Om musikernas roller i Eight Songs for a Mad King: Violinisten och flöjtisten är kungens fångar och de ska spela inuti stora burar, medan slagverkaren är kungens väktare som håller kungen inom musikens känsliga galenskap. Alla musiker är dessutom återspeglingar av kungens kaotiska inre. Maxwell Davies citerar och parodierar också musik av Händel som den galne kung Georg träffade vid flera konserter i London. Om Peter Maxwell Davies: Peter Maxwell Davies (1934-2016) har gjort enormt avtryck med sina banbrytande sceniska verk, som operan Taverner, kammaroperan The Lighthouse och det skruvade monodramat Miss Donnithornes maggot. Davies adlades 1987 och har mottagit en rad av Storbritanniens finaste utmärkelser, bland annat utsågs han till Master of the Queen's Music 2004 och erhöll han 2014 Order of Companions of Honour.