Lilla vackra Anna скачать в хорошем качестве

Lilla vackra Anna

sång av Inge Rogesund i Nybro Lilla vackra Anna. Lilla vackra Anna, om du vill, hörer dig mitt hela hjärta till. Jag är öm och trogen och i dygder mogen, tycker om att vara jäv och gill. Minns du hur vi lekte alla dar, smekande varann som mor och far. Redde ler med handen, byggde hus i sanden. Ack, hur lätt och lustigt livet var. Men den glada tiden snart försvann. Jag fick lära tröska och du spann. Du gick vall i skogen och jag körde plogen mera sällan sågo vi varann. Blott när sommarn stod i blomsterkrans, och när julen bjöd oss upp till dans, kunde vi få råkas, rodna, le och språkas, aldrig någon större glädje fanns. Så det varit har i många år, aldrig nå´nsin läkas mina sår, aldrig är det roligt, aldrig rätt förtroligt, om jag icke Anna råka får. Vad jag tänker eller vad jag gör, står mig samma glada flicka för: ofta plär jag drömma att den trogna, ömma Anna blir min brud, förr än jag dör. Röda kinder, stora ögon blå, vackra händer, nätta fötter små. Rund och vit om armen, blommig full i barmen det är någonting att titta på. Lilla Anna, snart flyr dagen bort livet har blott en och den är kort. Liksom spån i strömmen som en bild i drömmen hastar människan till en bättre ort. Men på resan till den ljusa sal genom jordens mörka sorgedal ville Skaparn ställa, att oss göra sälla, glädjen i en trogen makas val. Snälla Anna, när Gud skapte dig, tänkte han helt visst i nåd på mig. Kom att ja mig giva och min maka bliva så skall det bli ljust på livets stig. Sist vi följas åt till himmelen, råka far och mor på nytt igen, bliva åter unga, börja åter sjunga, kärleken är livets bästa vän. (Visan heter i original Till Anna, och skrevs 1824.) Lyricist: Alf Prøysen; Composer: Traditional svensk text: Bengt Henrik Alstermark (1800-1840) Sång: Harry Brandelius Hootenanny Singers,1972 Sven Ingvars, 1974 Jokkmokks Jokke, 1978 Sissel Kyrkjebø, 2015 och så många andra