Sound of the Meänkieli language скачать в хорошем качестве

Sound of the Meänkieli language

Meänkieli on Norrbottenin läänissä, Ruotsissa puhuttava itämerensuomalainen kieli, tai suomen kielen murre. Sillä on Ruotsissa virallisen vähemmistökielen asema. Meänkieltä puhui Ruotsissa vuonna 2009 yhteensä noin 30 000 ja Suomessa Tornionlaakson murretta noin 30 000 henkeä.[1] Meänkieli (meänkieli: meänkieli, "vårt språk") är ett finsk-ugriskt språk som sedan år 2000 är ett inhemskt officiellt nationellt minoritetsspråk i Sverige.[2] Meänkieli består av tre huvudvarieteter: Tornedalsfinska (torniolaaksonsuomi) i Pajala, Övertorneå och Haparanda kommuner. Gällivarefinska (jellivaaransuomi) i Gällivare kommun I Kiruna kommun används fyra benämningar: jukkasjärvifinska (jukkasjärvensuomi), vittangifinska (vittankinsuomi), lannankieli eller rätt och slätt finska (suomi). Språksociologiska faktorer, ett eget skriftspråk samt en växande medvetenhet om meänkieli som identitets- och kulturskapande kraft har lett fram till att meänkieli fått status som ett eget inhemskt språk. I Finland klassificeras det som en nordbottnisk dialekt av finskan (man kan knappt märka någon skillnad mellan det som talas i svenska Övertorneå och den finska dialekt som talas på andra sidan älven i finska Övertorneå). Meänkieli skiljer sig från standardfinskan i samma grad som andra finska dialekter, bortsett från vissa lån från svenska. Skillnaden mellan språk och dialekt anses idag mer vara en politisk och språksociologisk fråga än en lingvistisk definition. Eftersom den finska som talades på båda sidor om gränsen inte hade status som språk utan uppfattades som en finsk dialekt fanns det flera benämningar på språket, som ovan nämnts. Meän kieli (vårt språk) var en sådan benämning. Finlandsfinskan kallades "täysi suomi" (hel finska) eller "oikea suomi" (riktig finska). Under 1980-talets senare del började man i Sverige använda termen meänkieli i mer formella sammanhang. I Finland används både "meänkieli" och "torniojokilaakson suomi" (tornedalsfinska). Meänkieli anses att vara ett döende språk.[3] Meänkieli (literally "our language") is a Finnic language spoken in the Linguistically, Meänkieli consists of two dialect subgroups, the Torne Valley dialects (also spoken on the Finnish side of the Torne River) and the Gällivare dialects, which both belong to the larger Peräpohjola dialect group (see Dialect chart).[3] For historical and political reasons it has the status of a minority language in Sweden. In modern Swedish the language is normally referred to officially as meänkieli, although colloquially an older name, tornedalsfinska ("Torne Valley Finnish"), is still commonly used. Sveriges Radio tends to use tornedalsfinska for the culture generally and meänkieli specifically for the language.[4] Meänkieli on itämerensuomalainen kieli jota praatathaan ruottissa, sen vanheempi nimitys on tornionlaakson suomi (tornedalsfinska vanheempi nimitys ruottiks). Termi meänkieli käytethään viralisesti ruottinkielisissa tekstissäki. Meänkielen termi tornionlaakson suomi merkittee sitä murretta mitä praatathaan Suomen puolela Tornionväylää. Meänkieltä praatathaan Tornionlaaksossa. Ruottin puolela Tornionlaaksoa meänkieli ja suomi oon viralisesti tunnustettuja minuriteettikieliä vuoesta 2000 seuraavissa komuuneissa: Jellivaara, Kiruna, Pajala, Matarenki ja Haaparanta. Vuona 2010 liitethiin Kaihnuun kunta siiheen minuriteettialueesheen ja suomen kieli sai minuriteettikielen staattyksen useamassa komyynissa. Iänpuolela väyliä meänkieli oon yks pohjoissuomen murtheista. Suuriin ero iänpuolen murtheen kansa oon ette missä iänpuolela on saattu Suomen yleiskielen vaikutuksia niin lännenpuolela oon saattu ruottin kielen vaikutuksia, olletikki uusissa termissä. Kielisosioolokinen staattys on hyvin erinlainen ko meänkieli Ruottin puolela. Vuotena 2020 Umeå anto meänkielele viralisen minuriteettikielen statyksen. Meänkieltä praataa Torniolaaksolaisetnorthernmost part of Sweden along the valley of the Torne River. Its status as an independent language is disputed but in Sweden it is recognized as one of the country's five minority languages.