У нас вы можете посмотреть бесплатно Utveckla ditt skriftspråk или скачать в максимальном доступном качестве, видео которое было загружено на ютуб. Для загрузки выберите вариант из формы ниже:
Если кнопки скачивания не
загрузились
НАЖМИТЕ ЗДЕСЬ или обновите страницу
Если возникают проблемы со скачиванием видео, пожалуйста напишите в поддержку по адресу внизу
страницы.
Спасибо за использование сервиса ClipSaver.ru
"Du skriver talsråkligt" är ingen ovanlig kommentar att få. Men vad innebär det egentligen och hur utvecklar men ett bra skriftspråk? I skolan förväntas du skriva på ett relativt formellt standardspråk, dvs att du undviker att använda slang- och dialektord, att du stavar korrekt, använder fullständiga meningar och skriver ut ändelser på verben. För att bli en bättre skribent är det viktigt att man får kritik. Din lärare rättar dig för att du ska bli bättre, inte för att du är en dålig människa. Att din lärare visar dig vad du gjort fel är för att hen bryr sig om dig och vill att du ska kunna använda ditt språk för att kunna påverka ditt liv. För att kunna göra det behöver du veta hur språket fungerar, t ex att ett verb har olika böjningar beroende på vilket tempus du använder och vad en fullständig mening är. Vi börjar med det senare: En fullständig mening består av ett subjekt och ett predikat. Ett predikat är ett verb; det som händer i meningen, och ett subjekt är ett substantiv; den som utför det som händer. I talspråk hoppar man ofta över subjektet: -Vad gjorde du igår? -Kolla på film. Här har frågan ett subjekt: du, och ett predikat: gjorde, men svaret har bara ett predikat: Kolla. Just "kolla" kan vi titta vidare på..." Kolla" är slang för "titta på" eller "kontrollera". Kolla är infinitivformen av verbet, alltså grundform: att kolla. Men här frågar man efter vad som hände igår, alltså preteritumformen, som på korrekt skriven svenska är "kollade". Ett skriftspråkligt sätt att skriva meningsutbytet ovan är alltså: -Vad gjorde du igår? -Jag tittade på film. Det är viktigt att skriva ut hela ordet även i andra ord än verb! Det har blivit vanligt att man glömmer att skriva ut t:et i "det" och då är det lätt att läsningens störs av att man blandar ihop "de" och "det". Man skriver naturligtvis "jag" och inte "ja" och man skriver naturligtvis "också" inte "oxå". Man skiljer också på subjeket, alltså den som utför handlingen i meningen, och objektet, alltså den eller det som råkar ut för det som händer. Det är här "de" och "dem" kommer in. Man skriver alltså INTE "dom" i ett standardiserat skriftspråk. Även andra objektsformer är viktigt att hålla reda på: Jämför: "Han vann över han i tennismatchen" och "Han vann över honom". Man skriver inte heller "hons" utan "hennes". I ett standardiserat skriftspråk använder man inte heller emojis, utan väljer istället synonymer och formuleringar som uttrycker känslor. Men skriver inte heller ljudeffekter. -Han ba pang me dörren o ja ba WTF! Han slängde upp dörren med en smäll och jag blev riktigt upprörd och rädd. Det här är naturligtvis ett exempel jag valt för att göra skillnaderna extra tydliga, men under mina år som lärare HAR jag faktiskt träffat elever som tycker att det är ok att skriva så talspråkligt i skolarbeten, men det ÄR det alltså inte. Inte om man vill ha godkända betyg! Tydligheten är extra viktig i skriftspråket, för du kan ju inte avbryta och fråga om något blir oklart. Du måste också tänka på att anpassa språknivån efter texttypen: En novell är kanske mer talspråklig och innehåller oftast mer adjektiv och adverb än en utredande uppsats som ska vara neutral i språket, och därför innehåller mer substantiv och verb. En sådan text ska vara saklig och innehåller därför så få värdeord som möjligt, medan en skicklig skribent kan visa sin åsikt i en fråga bara genom att välja ord med rätt värdeladdning. Tänk på skillnaden i den här formuleringen: "På grund av de rådande ekonomiska omständigheterna innebär investeringen en risk." "Tack vare de rådande ekonomiska omständigheterna innebär investeringen en möjlighet." I mångas huvud blir det en krock om man råkar blanda de positiva värdeladdningarna med de negativa, och meningen blir oklar. Tyvärr är det faktiskt så att talspråkliga texter ofta uppfattas som mindre seriösa och författaren som mindre bildad. Intelligensen sitter inte i grammatiken eller i ordförrådet, men om inte budskapet i en text är tydligt så missar man tanken, hur klok den än är. Så skriv tydligt och korrekt!