Att skriva inledning, problem, syfte & frågeställningar i en uppsats eller ett examensarbete скачать в хорошем качестве

Att skriva inledning, problem, syfte & frågeställningar i en uppsats eller ett examensarbete

Inledningen brukar vara cirka en till en och en halv sidor och där berättar du för läsaren vad det är för relevant problem som du har hittat när du har läst tidigare forskning i form av primärkällor, det vill säga granskade artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter eller avhandlingar. Att berätta för läsaren vad det är för problem du hittat kallas även problemformulering. Det betyder samma sak och innebär bara att du beskriver ett problem. Exempelvis att det visserligen finns tidigare forskning men att det saknas kunskap om en särskild sak. Du har med andra ord upptäckt en kunskapslucka. Här är det viktigt att du underbygger dina argument med stöd av primärkällor. Börja brett och fokusera därefter på ditt problemområde. Ett vanligt nybörjarfel i inledningstexten är att glömma bort att motivera med stöd i tidigare forskning. Det räcker inte att enbart hänvisa till myndighetsrapporter, kurslitteratur och liknande eftersom det är sekundärkällor. Jag rekommenderar en eller två vetenskapliga artiklar i inledningen – därutöver får du gärna använda en aktuell och relevant avhandling i inledningen. Kom dock ihåg att inledningen inte får bli för lång. Berätta kortfattat om dessa källor men spara de längre beskrivningar till avsnittet efter syftet. I inledningen räcker det om du visar läsaren att din studie bygger på vetenskaplig grund och inte på eget tyckande. Ytterligare ett fel i inledningen är att beskriva problemet för brett och otydligt. Det är inte nog att enbart peka ut ett generellt problemområde utan du måste precisera vad din studie handlar om. Läsaren ska inte tvingas gissa till vad det är för problem eller kunskapsbrist som du har upptäckt när du har läst på inom området. Ett annat fel är att fokusera på sig själv för mycket i inledningen. Visserligen kan det vara av intresse för läsaren att känna till men det finns liksom ingen anledning att du skriver en inledande bakgrundsberättelse baserat på dina personliga erfarenheter. Du kan kortfattat nämna att du har egen erfarenhet inom studiens område men din problemformulering, det vill säga kunskapsluckan du upptäckt, ska bygga på vetenskapliga primärkällor. Syftet och frågeställningar: I ditt syfte berättar du för läsaren vad du har för mål med din uppsats eller ditt examensarbete. Du kan med fördel dessutom ha två eller tre frågeställningar för att ytterligare förtydliga och precisera dina avsikter. Syftet och frågeställningarna måste handla om det problem som du beskriver i din inledning. Ett vanligt nybörjarfel i syftet är att skriva att studiens syfte är att genomföra en undersökning. Om jag ber dig tänka efter så inser du nog att syftet snarare är att skapa kunskap. Du vill bidra till att täppa till kunskapsluckan avseende det problem som du beskriver i din inledning. Ett annat fel är att studenten tror att frågeställningarna ska se ut som intervjufrågor vilket är fel. Det är ett vanligt misstag att tror att frågeställningarna ska riktas till individer. Istället ska de utformas mer övergripande och riktas till det som studien avser att undersöka. Istället för att skriva ”Vad tycker du som anställd på detta företag om ledningens satsningar på kompetensutveckling?” ska du skriva en mer övergripande fråga som påverkar studiens genomförande. Exempelvis ”Vilka uppfattningar har anställda om satsningar på kompetensutveckling?”. Övriga fel som studenter gör i Inledningar, problemformuleringar och syften: Ett vanligt fel är att slarva med ord och begrepp. Du kan inte variera dessa hur som helst eftersom det förvirrar läsaren i onödan och bidrar till dålig kvalitet. Ta reda på vilka ord och begrepp som förekommer inom just detta forskningsområde och håll dig till dessa. Du kan kortfattat berätta om det viktigaste i inledningen men spara definitioner och längre beskrivningar till avsnittet efter syftet. Ett annat fel är att diskutera metoden i detalj. I nio fall av tio kan du ta bort denna information från inledningen och syftet eftersom det presenteras för läsaren i metodkapitlet längre fram i din uppsats eller ditt examensarbete. Ett annat fel är att skriva att det totalt saknas forskning. Jag vet givetvis inte hur alla läsare och examinatorer tycker och tänker men min gissning är att några av dem reagerar negativt om en student påstår att det helt saknas forskning inom ett område. Min rekommendation är att du tonar ned detta och istället berätta om den forskning du har hittat. Klicka på gillaknappen och prenumerera gärna på min Youtube-kanal om du hade hjälp av denna video.